onsdag 28 december 2011

Reklamkupp med Cascade Creative Media

Nu är senaste reklamen som jag var maskör på ute på marknaden.
Innan Londonresan hjälpte jag Cascade Creative Media med ett jobb för isMobile.
Bilderna fotades på Ztudio av Johan Baggström, och bilderna efterarbetades på Cascade.

Roligt jobb, där det gick åt ganska mycket Kryolan Sun Glaze Gel!

isMobile hemsida
Cascade Creative Media hemsida
Ztudio´s hemsida

söndag 25 december 2011

War horses på New London theatre

War horses i London var helt klart en av de häftigaste teaterupplevelser jag varit med om! Kan varmt rekommendera att gå och se denna visuella föreställning om ni har vägarna förbi London!
Måste dock uppmana till att förboka långt i förväg eftersom det är fullbokade salonger! Men har man is i magen och inte så kräsen med vars i salongen man hamnar så kan man hoppas på turen i Half price ticket booth, där man (som namnet antyder) kan köpa sista minuten biljetter för halva priset!

Handlingen är ganska enkel, en pojke binder starka band med en häst hans alkoholiserade far vunnit på aktion i fyllan. Men precis då man tror att vänskapen mellan människa och häst inte kan bli bättre, så säljer fadern hästen mot sin sons vilja till armén. Sonen väljer att rymma hemifrån för att söka upp sin häst, men för att göra det måste han gå med i armén och gå ut i det första världskriget.
Trotts att det är en ganska "enkel" historia, så är det bara bra, för det är så mycket fantastisk musik, attribut, kostym, effekter och HÄSTARNA är så OTROLIGT häftiga! Kortfattat så är det så många visuella intryck, så skulle det varit för avancerad story skulle man antagligen missa det ena eller det andra. Perfekt balans med andra ord!


Föreställningen är planerad att gå ända fram till 2013!

lördag 24 december 2011

Madame Tussauds i London

Mr Hitchcock
Jag smet iväg från julstressen några dagar till London i år!
Var mycket skönt kan jag intyga! Från minusgrader och snö i Luleå så kom jag till 6-12 grader med sol och halvt gröna gräsmattor! Så klart var det kyligt, men inte jämfört med hemma! Jag åkte i syfte att kombinera nytta med nöjje, så delvis var jag på engelska teatrar, men passade även på att stryka Madame Tussauds från min bucket list.
Jag var rätt förberedd att det skulle vara turistigt och hade inte så höga förhoppningar, men tänkte att det skulle vara kul i rent studiesyfte se alla dockor på nära håll.
Men måste säga att jag blev possessivt överraskad, även om det var jobbiga turister som juckade mot kändisarna "på den röda mattan" så var själva utställningarna mycket fina! Självklart blev

jag extra förtjust i skräckkabinetten och "den mekaniska historiska åkturen", som var väldigt visuell. Dock blev jag väldigt besviken på museumshopen!!! Hade hoppas på höguplösta bilder, kanske någon bok eller DVD om hur de gjort dockorna eller liknande, men i shopen fans bara krims krams som finns i vilken annan turistshop som helst, och innehöll saker som inte hade ett dugg med Madame Tussauds att göra.......................
Nå väl, trotts det kan jag ändå rekommendera Madame Tussauds, så länge man inte har allt för höga förväntningar. Kostade ca 300 svenska riksdaler, och man var road i ca 1½-2 timmar, och jag tycker ändå man fick ganska mycket för pengarna jämfört med andra museum!

Hur många tror ni antar denna pose så fort de fotas med denna master bjässe? Jag gissar på JÄVLIGT många...
Alla dockor är gjorda efter "originalets" exakta storleksmått, vilket gjorde att jag kände mig ganska liten både jämfört med Ali och Arnold och andra kändis-bjässar
!
....men till slut hittade jag någon enligt mina mått.. say no more say no more;)

lördag 17 december 2011

Plus i kanten med Iza & Kuriren

 Fick en påringning för några veckor sedan av Kuriren som ville värva mig till deras nya koncept "Plus i kanten". Plus i kanten kommer vara i helgbilagan fram till midsommar, och jag och två till kommer tipsa och rosa olika saker som hela Norrbotten kan ta del av! Och nu kommer även ni utanför Kurirens radie kunna ta del av Pluset i kanten eftersom jag lägger ut alla på min blog!
Första pluset var föra helgen i sammanband med att Kuriren fyllde 150 år, och i dag kom andra omgången i dagens helgbilaga!... Enjoy!


fredag 16 december 2011

Motörhead i Luleå!

Lemmy fick spela i
min hemstad, flirta och kasta plektrum
på mig, LUCKY HIM! ;P
Igår kväll var Mötorhead på finbesök i Luleå stad! Man kan inte annat än ta av sig fiktiva hatten vid blotta tanke på att Lemmy fyller 66 år nu på julafton, men ändå står stadigt i sina boots och i sina svarta tights!
Jag skulle överdriva om jag sa att de hört till mina stora idoler, men jag har en stor respekt för Lemmy som rockikon, och nog har de en hel del bra musik i bakfickan!
Så självklart var man tvungen att delta då rocklegenderna är i stan!

Mötorhead levererade genom att helt enkelt vara Mötorhead! Jag stod längst fram i publikmassan och hade antagligen bland de bästa vyarna mot scenen...Men tyvärr tyckte jag att ett slutsålt Pontus inte funkade som lokal, golvet svajade, det var dåligt ljud, dåligt ljus och på tok för låg scen!
Så jag tyckte det var strongt av rockgubbarn att hålla andan uppe och att de "bjöd på sig själva", trotts att de var i "lilla Luleå i en liten sporthall"! Lemmy och Phil flirtade och manade på publiken och Mikkey höll trummorna varma...Helt klart värt slantarna!


måndag 12 december 2011

Kortfilmsinspelning i dagarna tre!

Rolf Degerlund som sin roll som vaktmästaren. Foto tillhörande Blåfilm!
Igår satte vi igång med kortfilminspelning! Blåfilm och Filmgården står för teknik, och Martin Åhlin står för manus och regi. Rolf Degerlund är huvudrollen och spelar en vaktmästare som jobbar i en fallfärdig övergiven skola "där allt inte står rätt till". Jag kommer inte berätta så mycket mer eftersom filmen inte haft premiär, men kan i alla fall bjuda på en bild som Blåfilm redan släppt. Det blir en tredagars inspelningsperiod och förhoppningsvis har den redan premiär i februari!

onsdag 7 december 2011

Konsultera de döda

Kan man lära sig av andras misstag? Jag ramlade över en blogg som hade delats på Facebook idag.Mannen som äger bloggen har jobbat inom äldrevården i många år och har även stått vid sina föräldrars dödsbädd. Utifrån de bikter han hört så har han nu skrivit en lista på de mest återkommande livsbesluten som de döende ångrar. Jag tyckte det var en bra lista som jag gärna vill sprida vidare. Jag har alltid tyckt att det är så otroligt tragiskt att det är så många som inte stannar upp och tänker över sitt liv fören olyckan är framme. Jag har strävat efter förbättring på samma och liknande punkter på daglig basis i flera år. Jag kan inte påstå att jag har en "perfekt" tillvaro på någon av punkterna, men jag tror inte någon lever ett "perfekt" liv. Jag tror för egen del att det viktigaste är att man aktivt strävar efter att hela tiden bli bättre på dess punkter, och baka in det i vardagen så gott man kan. Så att man i alla fall kan säga "Jag gjorde mitt bästa" då dagarna börjar bli räknade.

The Five Regrets

1. I wish I’d had the courage to live a life true to myself, not the life others expected of me.
When people realize that their life is almost over and look back clearly on it, it is easy to see how many dreams have gone unfulfilled. Most people had to die knowing that it was due to choices they had made, or not made. From the moment that you lose your health, it is too late. Health brings a freedom very few realize, until they no longer have it.

2. I wish I didn’t work so hard.
This came from every male patient that I nursed. All of the men I nursed deeply regretted spending so much of their lives on the treadmill of a work existence.

3. I wish I’d had the courage to express my feelings.
Many people suppressed their feelings in order to keep peace with others. As a result, they settled for a mediocre existence and never became who they were truly capable of becoming. Many developed illnesses relating to the bitterness and resentment they carried as a result.

4. I wish I had stayed in touch with my friends.
Often they would not truly realize the full benefits of old friends until their dying weeks and it was not always possible to track them down. Many had become so caught up in their own lives that they had let golden friendships slip by over the years. There were many deep regrets about not giving friendships the time and effort that they deserved. Everyone misses their friends when they are dying.
5. I wish that I had let myself be happier.
This is a surprisingly common one. Many did not realize until the end that happiness is a choice. They had stayed stuck in old patterns and habits. The so-called ‘comfort’ of familiarity overflowed into their emotions, as well as their physical lives. Fear of change had them pretending to others, and to their selves, that they were content. When deep within, they longed to laugh properly and have silliness in their life again.