Norbottensteaterns äldreboende 2051

Nu är det sista rycket innan premiär 1 oktober (nu på lördag)! Pjäsen heter Evigt ung och går upp på stora  scenen på Norrbottensteatern.Väldigt sammanfattat handlar Evigt ung om att teatern har år 2051 byggts om till ett äldreboende där de åldrade skådespelarna fortfarande lever och minns forna dagar med översikt av syster Linda.

Både regissör, scenograf och maskdesign har fått leka mycket med tanken "Hur kommer vår generation vara om 40 år?".

Tänk er själva hur våra barnbarn kommer skratta då man berättar att man hade 3 tungpiercingar och lyssnade på Twisted sister, åkte på festival och rejva, och hur många tanter som kommer ha svanktribaler och hur många som kommer göra ögonlaserbehandling istället för att ha glasögon*skratt*.

Utan att säga för mycket eller för lite så tror jag att detta är en pjäs som framförallt dem som varit unga under 1960-2000 kommer tycka om. Det är ca 25 låtar som genomförs och alla härstammar från 70-90 talets vagga....allt från Nirvana till Alphaville och Ebba Grön, en salig blandning med andra ord!

Bild lånad från Kuriren
Filip som ung, och Filip som gammal

Och självklart krävs det mycket mask för att få våra annars så fräscha och snygga skådespelare 40 år äldre, och det är det jag och Gemila jobbat med på maskavdelningen hela hösten, och kommer fortsätta med under varje föreställning fram till sista föreställningen 4 december!

Kom fler, kom alla och titta! Biljettkassorna på teatern står öppna. Och för dem som har tid nu redan i veckan har vi rep och genrep. Bland annat redan imorgon tisdag, onsdag och torsdag att man kan titta gratis på repetitionerna så långt salongsstolarna räcker, och på fredag då det är genrep kan man köpa biljetter för en billig penning!

Besök Norrbottensteaterns egna hemsida för mer information!

Kletat syntetblod!

Lotta med bäbismage, hönsmamma 
Gemila, moi, Emelie (team blood)

I morse ringde väckarklockan 04.45...Varför? jo vi på maskavdelningen fick ett litet jobb av räddningstjänsten tidigare i veckan, 45 elever skulle agera offer och skadade till räddningstjänstens egna katastrofövningar. Det är inga billiga övningar, utan helikoptrar, transporter, ambulanser, brankåre med flera är inblandade. Och nu ville de ha 4 maskörer på plats.

Så jag och Gemila som nu jobbar på maskavdelningen på teatern fick med oss Lotta och Emelie som vi jobbat med förut, ett riktigt drömteam! :)

Diverse lösa delar

Vi skrattade högljutt då vi fick deras skador och sår som vi skulle använda, allt var i en ganska grov silikonplast som lite liknade Buttericks material. Men allt skulle användas, slangar skulle monteras så det skulle kunna sprutas blod, och vi fick fria händer med att sminka in alla likbleka och kleta blod. Klockan 06 ställde vi upp våra sminkstationer i brandkårens spöklika källarlokaler och hann precis klart innan eleverna från Kalix och Finland infann sig på plats. Varje elev fick en skylt där det stod vilken skada de hade och hur deras fysiska och psykiska hälsa var, och vi sminkade därefter! Vi hade riktigt roligt och man ville nästan jobba mera då den sista var klar! Alla verkade nöjda, både räddningstjänst, vi och eleverna...så vi får hoppas att det inte var sista samarbetstillfället!

Ta det lugnt, ta det kallt, vi är proffs och vi fixar allt!

Står lite om tågolyckan som de gjorde dagen innan, idag var det promolycka. Bland annat var kronprinsessan där och stövlade omkring, och det uppmärksammas så klart, bland annat i Kuriren, NSD, och TV nyheterna...

Kortfilmgig med Blåfilm

Ännu en helg med jobb på agendan. Denna helg hjälpte jag Lars Persson och Blåfilm med deras nya kortfilm med arbetsnamnet "En god jul". På grund av att filmen inte kommer släppas på ett tag så kommer jag inte gå in på vad manuset handlar om, men jag kan i alla fall avslöjas att huvudrollen som "tvivelaktig tomtefar" spelas av Nils-Gustav Bergström. Tanken var att vi redan skulle filmat i våras/somras då jag hade mer tid, men nu då hela projektet sköts upp till hösten så krockade det ganska rejält med mitt 100% jobb på teatern, som både sprider sig över kvällar, dagar OCH helger. Så nu fick jag hjälpa till så mycket jag kunde istället, vilket resulterade i att jag bara hjälpte till att sätta en maskdesign på morgonen, och sedan hjälpte att sminka av på eftermiddagarna. På lokation fanns Blåfilm på plats, och Beatrice var sminkös på själva inspelningsplatsen. Känns så klart lite konstigt att lämna över arbetet till något annan, är van att själv vara på plats och överbevaka och se till så att allt funkar. Det kan vara lite känsligt ibland att lämna över, eftersom det ligger i ens egna intresse att "slutprodukten" blir bra om ens namn skall stå med... men enligt killarna på Blåfilm och Beatrice hade allt gått bra, och jag ser fram emot att se slutresultatet! (Uppdaterar så klart då det finns något att se eller visa från själva filmen!)

Nils-Gustav före & efter

September Sun

Idag var en sådan där fantastisk höstdag då solen tittade fram och speglade sig i de första gula och röda nyanserna i lövverken. Det är ledsamt att säga hej då till sommaren, jag har haft 3 veckor av sorgarbete och känner att jag egentligen skulle velat ha sommar och värme några månader till. Men nu när väl hösten är här och ett faktum så får jag hoppas på att det blir fler fina soliga höstdagar som det var idag i alla fall.

Först promenerade jag genom skogen för att titta på alla ny färger på vägen till teatern, och efter jobbet gick jag en 1,5 mil promenad i det friska soliga septembervädret. Det var otroligt skönt att bara fånga dagen, solen, ta in nya färger, & lukter och rensa lungor och huvud!

Hundkex eller moralkaka

... Hundstölder blir allt vanligare står det i tidningen, uppmaningar skallar ofta om försiktighet och uppsyn över sina husdjur genom Facebook och kedjebrev sprids om olika ligor som själ och säljer hudar på svarta marknaden. Jag säger så här, var rädd om era hundar, ha uppsikt och lämna dem  inte ensamma utanför butiker och löst utomhus, men hjälp även till att motverka svarta marknaden genom att inte köpa papperslösa oregistrerade hundar på internet, och anmäl om ni misstänker att sådana affärer äger rum! För när det kommer till svart marknad för alla sorters djur, så skulle det inte existera om det faktiskt inte lönade sig!!! Alla har ett ansvar att inte stödja dem som går under lagen då det både kommer till djurhållning, tjuvjakt och stöldgods.

Ni kanske minns när Paris Hilton för första gången sprang omkring i alla medier med en stackars uppklädd Chihuahua i handväskan så skulle helt plötsligt alla tonårstjejer världen över ha en, Luleå var inget undantag.... Jag hade två bekanta som jag blev osams med eftersom båda skaffade var sin liten hund från var sin blocketannons. Istället för att de betalade 10000-15000:- hos en kärleksfull kennel eller hemmiljö där hunden är registrerad, veterinärbesiktad, försäkrad ...Så tog de istället en papperslös valp i en papperslåda på en fotbollsplan utav en man som knappt pratade svenska för 5000-7000:-. Ena hade mask och den andra var nervös och darrade alltid som ett asplöv...men vad spelade det för roll, nu hade de juh varsin efterlängtade älskade husdjurassocierar!?

Jag menar så klart inte att peka finger, och jag vet att mina kamrater och att många personer har gott omdöme...Men jag kan tycka att i ilskan mot dem som stjäl djur, eller föder upp och importerar dem under odrägliga förhållanden så glömmer man ibland bort att lika mycket skuld borde riktas mot dem som ser alla tecknen, men köper djuren ändå.

Har man inte råd eller är beredd att betala en veterinärbesiktad, försäkrad eller registrerad hund från ett gott hem (oavsett renras eller blandras) så skall man helt enkelt inte ha hund! Det är min åsikt i alla fall!

Stolt Fruktluktare!

..."det här är ingen byamarknad" och liknande kommentarer som blandas med tysta anklagande blickar och suckningar kommer ibland flygande från passerande medkonsumerare  då jag står vid fruktdisken för att hitta fina frukter.... Men jag måste ändå få säga att jag är en stolt fruktluktare! Hur skall man annars veta om frukten är bra? Varför spendera riksdaler om man inte vet om man köper grisen i säcken? Hur kommer det sig att svenska konsumenter tycker att det är "pinsamt" att ställa krav på produkter som säljs? Överlag på svenska marknaden verkar det som att det råder en kvalitétabu och att man är "besvärlig" om man förväntar sig bra servis och prisvärda produkter.

Vem hjälper du om du inte klagar på den rosa kycklingen på restaurangtallriken eller den dåliga butikservisen? Du hjälper garanterat inte dig själv att få det du vill ha, samtidigt som du inte heller hjälper säljaren att inse att de måste höja sin standard! Har man varit utomlands och handlat bland säljare som ger allt och kan förlora allt om de gör sina kunder besvikna så är det som att få en käftsmäll då man går in på tex Luleås H&M där de tugummituggande parfymstinkande flickorna suckar och himlar med ögonen för att man stört dem i sitt privata sicksnack med sin kollega för att man vill ställa en fråga om någon av deras produkter.
Visst...man kanske inte skall jämföra, utomlands är det ofta familjeförteag som lever på drix och på att nöjda kunder handlar av just dom och är villiga att komma åter. Här i Sverige jobbar man för en kedja där man struntar i om tex H&M går i vinst eller inte, så länge man får ut sin lön varje månad. Men varför skall surkajjor få jobba, och dålig mat säljas, då det finns så många trevliga arbetslösa människor som är villiga att göra sitt bästa? Självklart är det ett i-lands problem om jag får mitt kaffe serverat av en glad eller otrevlig servitris...men varför rycker vi allt för ofta bara på axlarna och tycker att det är ok?

Men nu spinner jag iväg... det var juh frukt jag skulle prata om... Jag kommer förövrigt fortsätta vända och vrida på äpplena och bara vilja de finaste, lukta på persikorna för att se om de är mogna och söta, jag kommer föra vattenmelonen mot örat och trumma på den som en bongotrumma för att höra om den är redo att slukas helt utan att skämmas! Jag dömer inte de som bara skyfflar de 10 första äpplena i sin kasse, även om jag som matälskare kan tycka att det är lite själlöst....men ibland undrar jag om folk gör så för att de inte vet bättre, om det är bristen på ork, eller om det är så att vi har det för bra så att 10 smaklösa äpplen är ingen förlust om de bara sedan hamnar i komposten...eller om de bara har glömt sina 5 sinnen (lukt, hörsel, känsel, smak,syn) i detta i-lands konsumentsamhälle.

Nå väl kamrater, tills nästa gång, välj bara dom finaste frukterna!

Reklamgig för Pusher!

"Bakom kameran foto, make up in progress!"

Igår fredag gick jag från att dagtid sminka ålderssminkningar till föreställningen Evigt ung på Norrbottensteatern, till att under kvällmodelljobb själv bli sminkad till siren! Allt började väldigt sammanfattat med att Lisa Liljedahl (som är stolt ägare till salongen Killer Queen) frågade om jag ville vara en modell för en ny hårprodukt från Pusher, och jag sa "Javisst..." När idékonceptet kläcktes och det stod klart att jag inte bara skulle posa, utan att jag skulle posa halvnaken, med kroppsmink, i det iskalla nattsvarta septembervatten i Luleå älv i bläcksvarta höstmörkret tänkte jag mest "Äsh, va fan, allt för konsten"! 

Så igår hade jag först trevlig makeup stund då både jag själv, Lisa och Rickard Bristle sminkade in hela överkoppen med silvrig fetsmink. Lisa som har ett öga för design var en riktig fena på alla detaljer och det tunga löshåret som skulle smygas in i mitt redan väldigt långa hår. Väl på plats på Svartöstadstrand hade en brasa tänts som enda värmekälla, kunden Pusher var på plats, och den superduktiga fotografen hade åkt hela vägen från Umeå för att delta i vår nattfotosians. Skogen stod tyst och mörk runt om, månen tittade fram och det svarta vattnet var obeskrivligt kallt, men allt var också obeskrivligt vackert. När jag klev ut i älven behövde jag bara gå 4 steg ut så var redan stranden helt borta bakom mig i mörkret, det var bara jag och 1 meter synbart svart vatten. Jag fick gissa mig till vars fotografen stod på torra land, men ljuden av nöjda och upprymda röster gjorde så att jag tänkte att jag kanske inte gjorde helt fel medans jag posade och ansträngde mig för att se ut som att jag INTE förs ett dugg;) 

Några filtar och många minuter i en varm dusch senare mådde jag prima igen, och resten av kvällen spenderades i mjukisbyxor och med värmekudde. Det skall bli jättespännande att se vad det blev av alla bilder! Och självklart uppdaterar jag senare med bildbevis i och med att Pusher lanserar dem. Men här får ni en smygtitt från "bakom kameran", är inte 100% färdig, men är i alla fall ett smakprov på vad som komma skall! :)

Tv-reklambloggar

...Arbetsskadad som man är så spinner huvudet som ett hamsterhjul då dumburken lyser upp vardagsrummet. Varje reklamfilm granskas kritiskt, och alla filmer analyseras efter sina dramaturgisk kurvor, estetik och allmän kvalité. Visst är det bra ibland eftersom alla medier bör granskas kritiskt (speciellt reklam), men ibland önskar man att man bara kunde luta sig tillbaka i biostolen och ta in filmen och leva sig in i den som en vanlig dödlig, och slippa irritera sig över perukskarvar och dramaturgiuppbyggnad.

Som exempel var inte min tanke "Oh vad roligt tema på Elgigantens senaste Star Wars reklamkapanj", utan snarare "Helveeete vad dyra royalties Elgiganten måste ha pröjsat för den nya Star Wars reklamkanpanjen"!

Iza premiär bloggar

Jaha...då var det dags igen, jag skall göra ytligare ett försök att blogga! Några bloggar har redan gjorts, och lika många har lagts ner tidigare i min strävan efter att föröka vara lika duktiga bloggägare som alla andra... Men om jag så här i efterhand analyserar mig själv så är egentligen en blogg som handlar om att uppdatera vad jag gör, tycker, känner och hatar VARJE dag något som egentligen inte passar mig så bra. Denna blogg kommer därav bara uppdateras då jag har något roligt att berätta, något att säga eller har något att visa. Jag skall försöka ge er en liten inblick i min vardag, mina tankar och i mitt jobb (som maskör och attributmakare inom film, reklam och teater), blogga mode, design, konst, media, gnälla och prisa både det ena och det andra!

Hoppas ni gör många återbesök och att ni hjälper till att peppa så jag behåller bloggandet den här gången;)